En Synd som Leder till Jannah

Ibn al-Qayyim (må Allah vara barmhärtig mot honom) sade:

Synder kan vara mer förmånliga för en person, OM det leder till att han ångrar sin synd, än att göra en massa handlingar av dyrkan. Detta är betydelsen av det som sades av en salaf:

'En person kan begå en synd och träda in i Paradiset på grund av det, och han kan göra en handling av dyrkan och träda in i Helvetet på grund av det.'

Dem sade, 'Hur kommer det sig?''

Han sade: ' Han kan begå en synd och fortsätta att tänka på den, och när han står, sitter eller promenerar kommer han ihåg synden, då skäms han och ångrar sig och söker förlåtelse och med det och det blir ett medel för hans räddning.

Och han kan göra en god gärning och fortsätter att tänka på det, när han står, sitter eller promenerar kommer han ihåg det och fylls av en självbeundran och stolthelt och med det blir det hans undergång.

Synden kan alltså bli faktorn som leder till att han gör handlingar av dyrkan och goda gärningar och att han ändrar hans attityd och fruktar Allah och blir blyg framför Honom och känner sig förödmjukad framför Honom, böjer nacken i skamsenhet, gråter, full av ånger och söker förlåtelse från sin Herre. Varenda en av dessa effekter är bättre för en person än en handling av dyrkan som får honom att känna stolthet och visar upp sina handlingar och tittar ner på andra människor. Utan tvekan är den synden bättre hos Allah och bringar troligtvis räddning, än en som beundrar sig själv och tittar ner på andra, och tror att Han gör Allah en tjänst. Även om han säger nåt som indikerar någonting annat än det, är Allah Vittne över det som finns i hans hjärta. En sådan person kan känna hat gentemot folk som inte håller honom i hög position och ödmjukar sig inför honom. Om han ärligt granskade sig själv, skulle han se det klart."

-Madarij as-Salikeen, 1/299