Sabr Ayub

När man läser om de flesta profeterna är det framför allt deras budskap som man läser om. Men med Ayub är det inte hans budskap, utan hans (sallallahu aleyhi wa salam) tålamod.

Quran tolkare och historiker har sagt att Ayub var en förmögen man som ägde all sorts rikedomar. Han ägde väldigt mycket boskap, får, slavar och tjänare, likaså ägde han stora delar av land och mark och han hade många barn.

Alla dessa togs ifrån honom. Han drabbades även fysiskt av olika sorts sjukdomar, så pass att inga delar eller lemar i hans kropp var intakt och frisk förutom hans hjärta och hans tunga, med vilket han kom ihåg Allah. Han fortsatte att ha tålamod och trodde på Allahs barmhärtighet.

Hans sjukdom fortsatte så länge att även hans vänner övergav honom och hans släktingar lämnade honom. Han togs från staden han bodde i och dumpades vid en avstjälpningsplats. Ingen förutom hans fru kände medlidande för honom, och bibehöll hans rättigheter gentemot henne. Hon kom ihåg de goda stunderna hon hade med honom och hans vänlighet. Hon kom till honom och hjälpte honom med de vardagliga saker som han inte kunde göra utan hennes hjälp. Hon blev själv plågad och nödlidande och var tvungen att börja jobba för att tjäna lite pengar för att försörja henne och hennes man. Må Allah vara nöjd med henne. Hon uppehöll i tålamod i det som hade drabbat henne och hennes man gällande deras förmögenhet, egendom och barn.

I en saheeh hadith säger Profeten (Muhammed sallallahu aleyhi wa salam):

"De som prövas med de svåraste prövningarna är profeterna, därefter de rättfärdiga, därefter de som är lika dem." Han sade: "En person prövas i enlighet med hållfastheten i hans religion. Om han är stark i hans religion, ökar hans prövning." [1]

Dock, alla dessa prövningar gjorde Ayub bara starkare i hans religion, tålmodig och full lovprisning och tacksamhet till Allah, i hopp om hans belöning för hans prövningar. Hans tålamod används som ett exempel.

Hur länge led han av hans sjukdomar och motgångar? Det finns mer än en åsikt. Wahb bin Munabbih sade att han led i exakt tre år. Anas sade att han fortsatte i den smärtsamma situationen i ungefär sju år och några månader. Han kastades vid en soptipp tills dess att Allah befriade honom från hans lidande och gav honom en större belöning för hans tålamod. Humaid sade: Han led i ungefär arton år. Och Suddi sade att hans skin lossnade från hans kropp, och inget kvarstod förutom hans ben och muskler. Hans fru hämtade aska och spred det under hans kropp. När detta fortgick, sade hon: "Ayub! Om du ber till din Herre så kommer Han att befria dig från detta lidande." Han svarade: "Jag levde sjuttio år i ett hälsosamt tillstånd, kunde jag då inte härda detta med tålamod för Allahs skull i sjuttio år till?" Och hon var otålig med det svaret. Hon fortsatte att jobba för att kunna ta hand om hennes man Ayub.

Folk ville inte längre anställa henne för de visste att hon var Ayubs fru, de var rädda att de skulle bli smittade av hans sjukdom eller få samma prövning. När hon inte hittade något jobb, gick hon till några döttrar från ett högre klass samhälle och sålde en av hennes fläta i utbyte mot god mat. När hon återvände till Ayub, frågade han henne vart hon hade fått det ifrån? Och han visade hans ogillande. Hon sade: "Jag erbjöd mina tjänster till folket." När nästa dag kom, och hon fann att ingen ville återigen anställa henne, sålde hon ytterligare en fläta i utbyte mot mat, och hämtade det till Ayub. Ayub vägrade att äta och svor att han inte skulle äta det tills hon berättade vart hon fick maten ifrån. Hon tog bort hennes slöja. När Ayub såg att hennes huvud var rakad, gjorde han denna dua:

"Jag har prövats av olyckor och elände, men Du är den Barmhärtigaste av de barmhärtiga!" (21:83)

Ibn Abi Haatim berättade från Abdullah bin Ubaid bin Umair att Ayub hade två bröder. De kom till honom en dag, men kunde inte närma sig honom på grund av att han luktade väldigt illa, så de stod på ett avstånd. Den ena sade till den andra: "Om Allah fann något gott i Ayub skulle Han inte sätta honom på en sådan prövning." När Ayub hörde dem säga detta, blev han jätte arg, mer arg än han någonsin hade blivit. Han sade: "O Allah om Du visste att jag aldrig spenderade en natt mätt då jag visste att någon var hungrig den natten, bekräfta då sanningen hos mig i detta." En röst från himlen bekräftade hans sanning, och de hörde detta. Han sade: "O Allah! Om Du visste att jag aldrig hade två skjortor då jag visste om en plats där människor inte hade kläder, bekräfta då sanningen hos mig i detta." En röst kom från himlen och de hörde detta. Ayub sade då: "O Allah! Jag söker hjälp från Din Heder," och föll sedan ner med ansiktet i marken och sade, "O Allah! Vid Din Heder, jag kommer aldrig att lyfta mitt huvud tills dess att Du befriar mig från mitt lidande." Och han lyfte inte upp hans huvud tills att han var botad.

Ibn Abi Haatim berättade från ibn Abbas (må Allah vara nöjd med honom) att han sade: " Allah klädde honom med klädsen från Paradiset, och sedan gick han och satte sig vid ett hörn. Hans fru kom och kunde inte känna igen honom. Hon sade: O Abdullah! (Tjänare till Allah) Vart gick den drabbade mannen som satt här innan? Jag är rädd för att hundarna eller vargarna har ätit upp honom." Hon fortsatte att tala med honom under en längre tid. Han sade då till henne: "Vad är det med dig, jag är Ayub." Hon sade: "varför driver du med mig?" Han sade: "Jag är sannerligen Ayub, Allah har gett mig tillbaka min kropp."

Ibn Abbas sade: "Allah gav honom tillbaka hans förmögenhet och barn och dubblerade detta för honom.

Berättelsen av Ayub är någonting som varje muslim måste reflektera över. Ayub används som ett exempel på grund av hans tålamod, må Allah belöna honom mångfald och må Han även belöna hans fru mångfald, ameen! Mashallah tabaarka Allah när man reflekterar över den ädla profetens liv (aleyhi salatu wa salam)så känns det som om man inte har några bekymmer, för det som man har är INGENTING jämfört med det som han gick igenom. Subhanallah! Han blev prövad med en sjukdom som inte många skulle kunna härda, han förlorade sin förmögenhet, blev utslängd på gatan, hans barn dog, hans kompisar och släktingar övergav honom och ändå hade han tålamod med allt detta...vilket pågick i många år, det var lite meningsskiljsaktigheter i hur länge det var, och Allah vet bäst hur länge det var. Men om vi bara säger att det var ett av de tre åsikter som togs upp, den kortaste som var tre år. Vem skulle orka? Vem skulle orka ens en vecka med en sådan prövning? Sätt dig själv i den situationen, fundera lite på det, ta några minuter och reflektera över det. Titta på vad du har och var sedan tacksam mot Allah för vad du har och ha tålamod i alla hans prövningar så gott du kan och förvänta det bästa från Din Herre. Allah överger inte oss, det är vi som sviktar i våran tro till Honom och Hans löften. Allahs löften är sanna, vi måste bara uppmuntra varandra i att göra goda handlingar och att ha tålamod och hoppas efter belöningen som Han har lovat Sina rättfärdiga tjänare. Må Allah göra oss bland Hans rättfärdiga tjänare som Han är nöjd med, och må Han trädda in oss i Jannah. Ameen!

En påminnelse till mig själv först och främst och sedan till er.

[1] At-Tirmidhi 2398 och ibn Madjah 4023

Vår rättighet gentemot Vår Skapare

Allahoma laka sajadto wa bika aamanto wa laka aslamto, sajada wajhi liladhi khalaqahu wa sawwarahu wa shaqqa sama3hu wa bassarahu tabaaraka Allah ahsanu Khaaliqeen.

(O Allah till Dig har jag bugat inför och Dig tror jag på och till Dig har jag underkastat mig, mitt ansikte har bugat sig för Den som har skapat den, som har format den och gett den hörsel och syn, Välsignad vare Allah Den bäste Skaparen).

Allahu akbar!!

(personligen tycker jag att denna dua och generellt allt annat som är på arabiskan, dess orginella språk så att säga tappar hela känslan då man översätter det till svenska, men alhamdolilah ala kuli hal)

I denna dua som man säger då man gör sujud till Allah (faller ner på ansikte) ger Allah den statusen som Han förtjänar och den rättigheten som vi har gentemot Honom som är vår Skapare. Allah är den som har skapat oss, Han är Den som har skapat himlen och jorden, Han är Den som ger oss försörjning, Han är Den som tar hand om oss, Han är Den som ser till att DU har mat på bordet varje dag, Han är Den som ser till att du har kläder på dig, Han Den som du ropar ut till i nöd, Han är Den som du borde tacka när du går säker, när saker och ting går som du vill eller när något gott drabbar dig, Han är Den vars prövningar du borde stå ut med med tålamod och alltid tänka det bästa om Honom, Han är Den som vägleder de som söker sanningen, Han är den som låter den gå vilse som inte vill öppna sina ögon för sanningen, Han är Den rättvisaste Domaren, Han är Den som ger liv, Han är den som tar liv och Han är Den som vi kommer att återvända till.

Vem annan än Allah förtjänar denna rättighet då det är Han ser till att vi andas, då det är Han som ser till att när vi lägger oss på kvällen, överlever vi till dagen och när dagen kommer ser Han till att vi överlever till natten. Vem annan än Han har vi att tacka än Honom? Vem annan än Honom har vi att tillbe än Honom? Är det inte endast rätt då att jag faller ner på mitt ansikte i sujud fem ggr om dagen för Hans skull om det är det Han vill att jag ska göra? Då Han är Den som har gett mig ett liv och välsignat mig med vägledning.

Profeten Dawud (aleyhi salam) frågade Allah: "Vad är det minsta välsignelsen som Du har gett människan?" Allah sade, "O Dawud, tag ett andetag." Dawud tog ett andetag, Allah sade, "Detta är det minsta av mitt välsignelse till människan."

Allahu akbar!!

Vem är jag att inte tacka min Herre, min Kung, min Skapare? Skaparen av allt som finns och existerar, snälla vem är jag? Är jag någon som besitter för mycket högmod, arrogant eller obrydd om dessa saker?

Allah säger: Jag har skapat de osynliga väsendena och människorna enbart för att de skall [känna Mig och] dyrka Mig. (51:56)

Bröder och systrar och icke troende Allah säger:

TILLBE ALLAH och sätt ingenting, vad det än kan vara, vid Hans sida. (4:36)

Allah säger till oss gång på gång och Han låter oss veta gång på gång att Han är vår Skapare och det är Han som vi ska be till och det var för detta syfte som vi skapades. När du vet att du får alla dessa välsignelser från Honom (även fast det finns de som förnekar Allah, har dessa en naturlig dragning till Honom vilket kallas för fitrah på arabiska och alla människor vet att Allah existerar men pga av högmod och arrogance försöker de att förneka Honom), är det då inte endast rätt att du känner igen det Han har givit dig och är tacksam till Honom? Trots att det finns folk som förnekar Allah är det ingen tvekan om att det är till Honom vi ska återvända och då kommer Han låta oss se frukten av våra handlingar.

MÄNNISKOR! Tillbe er Herre, som har skapat er och dem som levde före er - kanske skall er gudsfruktan [fördjupas] - Han som har skapat jorden som en viloplats för er och rest himlen som ett valv och låtit vatten strömma från skyn och därmed frambringat frukter för er försörjning. Sätt därför inte medgudar vid Allahs sida, då ni vet [att Allah är utan like]. (2:21-22)

Hur kan jag tillbe någon annan än Honom?!...Allahoma laka sajadto wa bika aamanto wa laka aslamto...Det är till Honom som jag underkastar mig.

Varje gång jag säger denna dua vet jag min plats och det är i sujud till Min Herre, min och din rättighet gentemot Allah är att om vi tillber och dyrkar Honom i enlighet med det som Han och Hans profet (aleyhi salatu wa salam) har lagstifat, kommer Han inte att straffa oss.

Ya Sami3 Dua må du acceptera våra dua, må Du skänka oss en plats i jennah med Dina rättfärdiga tjänare, ya Allah vi söker skydd hos Dig från det onda av våra själar och det onda i våra handlingar och vi söker skydd hos Dig undan Din vrede och från att vara bland de som drabbas av Din vrede, vi söker skydd hos Dig från gravens plågor och eldens straff, ya Allah stärk våra hjärtan på Din religion och ta våra själar då vi är i dyrkan till Dig, Allahoma ameen!!

Dua (Bön) och Ödet - Tacksamhet

Här är en väldigt populär fråga och den är:

Om saken som det frågas om är redan föreskrivits för tjänaren, då kommer det utan tvekan att ske för honom oavsett om han ber om det eller inte. Och om det inte har föreskrivits för honom, då kommer det inte att ske oavsett om han ber Allah om det eller inte.

Det finns en grupp som anser att denna fråga är giltig, så de har lämnat dua och anser att det inte finns någon nytta i det. Dessa folk och deras överdrivandet, okunnighet och vilseledandet är helt klart dementa, för att om vi skulle följa deras åsikt skulle det betyda att vi måste förkasta alla medel för oss att uppnå någonting (önskevärt).

Det kan alltså sägas till en av dem:

Om tillfredställandet av din apetit och släkandet av din törst redan har föreskrivits för dig, då är det ingen tvekan om att det kommer att ske, oavsett om du äter och dricker eller om du inte gör det. Och har det inte har föreskrivits för dig, då kommer det inte att ske, oavsett om du äter och dricker eller om du inte gör det.

Och likadant, om ett barn har föreskrivits för dig, då kommer du definitivt att få det, oavsett om du har samlag med din fru eller inte. Och om det inte är föreskrivits för dig, då kommer det inte att ske. Därför är det inte nödvändigt för dig att gifta dig eller att ha samlag osv.

Vem säger nåt sånt? Är det någon som har en sund förnuft eller ett djur. Snarare även djur har en naturlig en lust (fitrah) i att söka något (önskevärt), vilket kommer (t.ex) att ge den dess föda och levebröd. Så djur har mer sund förnuft och har en bättre förståelse än dessa folk som är som boskap - nej, mycket värre!

Allstå är tillfredställandet av ens apetit och släckandet av ens törst föreskrivet (genom medel) av att äta och dricka. Barn har föreskrivits (genom medel) av samlag. Att skörda grödor har föreskrivits (genom medel) av att plantera, och återkallandet av en själ från en djur har föreskrivits genom slakt. På samma sätt är inträdandet till Paradiset föreskrivet genom (goda) handlingar, och inträdandet till Helvetetseld är föreskriven genom (dåliga) handlingar.

Fortsättning av Tacksamhet

Tacksamhet och Ibaadah (Dyrkan):

Allah förklarar i Quranen att endast de folket som dyrkar Honom är de som är Honom tacksamma, så de folket som inte är bland tacksamhetens folk är inte bland ibaadahs folk.

och tacka Allah, om det är Honom ni [vill] dyrka. (2:172)

Han instruerade Sin slav Musa (Moses - frid vare över honom) att acceptera vad Han hade skänkt honom med tacksamhet:

[Allah] sade: "Musa! Jag har utvalt dig av alla människor genom [att anförtro dig] Mitt budskap och [låta dig höra] Mitt ord; håll därför fast vid allt som Jag har gett dig och [visa att] du hör till de tacksamma!" (7:144)

Allah har berättat för oss att Hans välbehag kan uppnås genom tacksamhet:

men visar ni tacksamhet är Han tillfredsställd för er skull..(39:7)

Allah prisade Ibrahim (Abraham - frid vare över honom) för att han var tacksam för Hans Nåd:

IBRAHIM var en föregångsman och, i sin rena, ursprungliga tro, ett exempel. Han böjde sig under Allahs vilja och var inte en sådan som ger avgudar sin dyrkan. Han var alltid tacksam mot [Allah] för Hans välgärningar, Han som hade utvalt honom och lett honom till en rak väg. (16:120-121)

Allah nämner att tacksamhet är (ett av) syftet till skapelsen:

Allah förde er ut ur era mödrars sköten, ovetande om allt, och gav er hörsel, syn och hjärta; kanske känner ni tacksamhet [mot Honom]. (16:78)

Och Allah skänkte er segern vid Badr, då ni var en oansenlig skara. Frukta därför Allah- kanske skall ni tacka [Honom]. (3:123)

Likaväl som det är (ett av) syftet till skapelsen, var tacksamhet också (ett av) syftet till att Profeten (sallahu aleyhi wa salam) skickades:

Och bevara Mig i minnet, så skall Jag minnas er; var Mig tacksam och förneka Mig inte! (2:152)

Ibn Qayyim Al-Jawziyyah

Tacksamhet - Gratitude - Shukr

Tacksamhet i Quranen

Allah säger till oss:

Och bevara Mig i minnet, så skall Jag minnas er; var Mig tacksam och förneka Mig inte! (2:152)

Och Han har sagt till oss att endast de som är tacksamma mot Honom är de som sannerligen dyrkar Honom:

...och tacka Allah, om det är Honom ni [vill] dyrka. (2:272)

Allah har nämnt tacksamhet jämte iman, och Han har gjort det klart att Han inte tjänar nåt på att straffa sina tjänare om de visar tacksamhet mot Honom och tror på Honom:

Varför skulle Allah vilja straffa er [för gamla synder], om ni visar [Honom] tacksamhet och tror [på Honom]?(4:147)

Med andra ord: Om du gör de plikten som det har föreskrivits för dig, och uppfyller det i syfte till varför du skapades, nämligen att ha tacksamhet och tro, varför skulle Allah då straffa dig?

Allah har delat upp människorna i två kategorier, människorna av tacksamhet (shukr), och människorna av otacksamhet (kufr)(1). Det som Han ogillar mest är otacksamhet och människorna av otacksamhet., det som Han gillar mest är tacksamhet och människorna av tacksamhet:

I Quranen, sade profeten Sulayman (Solomon) (frid vare med honom):

Detta är en nåd från min Herre; Han vill pröva mig [och låta mig visa] om jag är tacksam eller otacksam. Den tacksamme har [själv] gott av sin tacksamhet och den som är otacksam [vållar inte Allah någon skada]; min Herre är Sig själv nog och Han är den givmilde Givaren." (27:40)

Och Allah sade:

Och [minns att] er Herre tillkännagav [för er]: 'Om ni visar tacksamhet skall Jag ge er en större [belöning], men om ni visar otacksamhet skall Jag sannerligen ge er ett strängt straff!'” (14:7)

Det finns många ayaat (verser) i Quranen där Allah gör en kontrast mellan tacksamhet och otacksamhet. Exempelvis:

MUHAMMAD är ingenting mer än ett sändebud och [andra] sändebud har kommit och gått före honom. Om han dör eller stupar i strid, kommer ni då att göra en helomvändning? Den som vänder helt om vållar inte Allah någon skada. Men Allah skall belöna dem som visar tacksamhet. (3:144)

Belöningen för tacksamhet

Belöningen för tacksamhet är gränslös:

Om ni visar tacksamhet skall Jag ge er en större [belöning] (14:7)

I kontrast till andra belöningar och Gudomlig Nåd som har olika vilkor med Hans vilja, exempelvis:

lättnad från fattigdom (att inte vara fattig)...

Om ni är rädda att fattigdom [hotar er, bör ni veta] att Allah i Sin godhet skall sörja för er, om det är Hans vilja..(9:28)

Vad gäller att svara på böner:

Nej, det är Honom ni anropar; och om det är Hans vilja räddar Han er då från det ni bad Honom om..(6:41)

Försörjning:

Han ger den Han vill hans uppehälle..(42:19)

Förlåtelse:

Han förlåter den Han vill och Han straffar den Han vill. Allah är ständigt förlåtande, barmhärtig. (48:14)

Gudomlig Nåd:

Efter vad som skett vänder Sig Allah till den Han vill och innesluter honom i Sin nåd..(9:27)

Men Allah har gjort belöningen för tacksamhet vilkorslöst:

Och Vi skall belöna dem som visar tacksamhet. (3:145)

Men Allah skall belöna dem som visar tacksamhet. 3:144)

Iblis (satan) och tacksamhet

När Allahs fiende förstod dygden av tacksamhet, blev hans ultimata mål att hålla människorna borta från det:

och jag skall ansätta dem framifrån och bakifrån, från höger och från vänster; och Du kommer att finna de flesta av dem otacksamma. (7:17)

Allah beskrev att människorna av tacksamhet är väldigt få:

Men få är de bland Mina tjänare som känner tacksamhet. (34:13)

Författare Ibn Qayyim al-Jawziyyah (rahimuhuallah)

1. Kufr betyder även otro

Salatul Fadjr (Morgonbönen) Jameel

Jag har funderat på en grej ganska länge men glömmer alltid att skriva det eller så skjuter jag bara upp det, men nåt så här fint och vackert ska egentligen inte skjutas upp utan det ska delas med snarast.

När jag tänker på hur vackert det är att gå och be fadjr (morgonbönen) i moskén kan jag inte annat tänka på vilken välsignelse det är. När en tjänare stiger upp mitt i natten, lämnar sitt hem, sin familj och sin vackra sömn för att gå och dyrka Allah, stå i bönen med bröderna sida vid sida, göra ruk3u med bröderna sida vid sida och falla ner i sujud med bröderna sida vid sida för Allahs skull...finns det något vackrare än detta?

Det finns inget bättre och inget finare än när bröder samlas för att dyrka Allah vid dessa tid punkter. Generellt ska man be alla böner i moskén och det är vackert och fint att be alla böner i moskén, men fadjr speciellt är det något speciellt med. Tyvärr är det inte alltid man kan be alla sina böner i moskén pga man jobbar, eller kanske får förhinder med något annat osv. Men den tiden du ber i moskén...vet inte om det finns en bättre känsla. Fadjr är det som jag älskar mest att be i moskén. Det finns ingenting som är skönare än när man går från moskén på väg hem, det är lugnt och vindstilla, och varje steg du tar till moskén och hem får du belöning och en synd förlåts. Allahu akbar!

Allah har givit oss otroligt mycket välsignelser, att vi får vakna upp på dagarna är en välsignelse, att vi klarar oss till natten är en välsignelse, att vi andas luft är en välsignelse, att vi har mat på bordet är en välsignelse, att vi har tak över våra huvud är en välsignelse, att vi har god hälsa är en välsignelse, att vi kan använda våra ögon att se och våra öron att höra med är en välsignelse, att vi har levt så här länge är en välsignelse, till dem som har föräldrar är en välsignelse, till de som bara har en förälder är en välsignelse, till dem vars Allah har väglett är en välsignelse, att ha barn är en välsignelse, att inte ha barn men att ha sin hälsa är välsignelse, att ha en Herre som kan vända sig till då man behöver nåt är en välsignelse, att ha en Herre som har väglett en är en välsignelse, att ha al-islaam är den största av de största välsignelserna.

Allahu akbar... välsignelserna som vi har fått av Allah går inte att räkna, Allah säger att om alla hav tillsammans förvandlades till bläck skulle inte det räcka att skriva ner hur mycket välsignlser Han har skänkt oss.

Subhanallah al-aadheem wa subhanallah wa bihamdihi!

Ska jag då inte vara en tacksam tjänare, ska då inte offra min sömn för att gå och tillbe min Herre, min Kung, min Skapare mitt i natten?

Är inte Han den som förtjänas att dyrkas, är inte Han den som har rätten att dyrkas ensam som som Han vill att vi ska dyrka Honom?

Detta är Allahs rättighet över oss, att vi lyder Honom i det Han har beordrat oss med och vi gör det Han har påbjudit i enlighet med det Han och hans profet Muhammed (aleyhi salatu wa salam) har lagstiftat, och att vi håller oss borta från det Han och profeten Muhammed (aleyhi salatu wa salam) har förbjudit. Det är endast rätt att vi gör detta..

Wallahi...vi har mycket att vara tacksamma över, men vi tar allting ständigt förgivet. Det finns de som inte har hälften av de välsignelser som jag har räknat upp, dess mindre nåt av dem.

Vi måste vara tacksamma, wallahi vi måste vara tacksamma! Detta är en påminnelse först och främst till mig och sedan till er.

Må Allah stärka oss med tålamod, iman och må Han stärka oss i Hans religion, må Han skydda oss undan Hans vrede, må Han skydda oss från att falla in i månggudyrkan (shirk och kufr) och från gravens plågor och helvetets straff, må Han skänka oss en plats i Jennah med Hans rättfärdiga tjänare och må Han göra att vi blir bland de rättfärdiga som kommer att få se Hans ansikte, Allahoma ameen!!

TAWHID (Monoteismens) Ställning

Kunskapen om monoteism är helt klart den ädlaste av alla kunskaper, den som har högst status, och den som är mest obligatorisk att lära sig eftersom den är kunskapen om Allah, Hans Namn och Egenskaper samt Hans rättigheter över Sina tjänare.

Samt för att den kunskapen är nyckeln till vägen som leder till Allah och grunden för Hans lagstiftning.

Av den anledningen har alla sändebud kallat till den, som Allah säger i betydelse: "Vi har inte sänt innan dig något sändebud utan att vi uppenbarade för honom att det finns ingen värd dyrkan förutom Jag, så dyrka därför Mig." (al-Anbiyah:25)

Han vittnade om Sig Själv att Han är En, vilket även änglarna och de lärda gör. Allah den Högste, säger i betydelse: "Allah bevittnar att ingen har rätt att dyrkas förutom Honom och även änglarna vittnar och folket av kunskap, Han bevarar ständigt Sin skapelse med rättvisa, ingen har rätt att dyrkas förutom Honom den Mäktige, den Vise." (al-Imraan:18)

När det här är monoteismens status, så är det obligatoriskt för varje muslim att lägga vikt vid att lära sig om den, undervisa den, reflektera över den och vara övertygad om den.

Detta för att bygga sin religion på en korrekt grund, lugn och underkastelse vars frukter och resultat gör honom övertygad om den.

Författare: Shaykh Muhammed bin Saalih al-Uthaymeen.

Tålamod - Patience - Sabr

En välkänd dua som profeten (aleyhi salatu wa salam) sade: "Om Du inte är arg på mig, då bryr jag mig inte vad som händer med mig, men jag skulle ändå hellre vilja ha Dina välsignelser och Din Nåd."

En lärd man sade: "Att ha tålamod betyder att ens sunda förnuft och ens religiösa motiv är starkare än ens lustar och begär. " Det är naturligt för människor att dras till sina lustar, men sund förnuft och religiösa motiv borde begränsa denna dragning. Dessa två krafter är i krig mot varandra, ibland vinner ens sunda förnuft och religiösa motiv och ibland vinner ens lustar och begär. Slagfältet är människans hjärta.

Profeten (aleyhi salatu wa salam) sade: "Ingen har givits en bättre gåva än tålamod."

Tålamod av människan:

Om en människas tålamod är starkare än hans lustar och begär, är han som en ängel, men om hans lustar och begär är starkare än hans tålamod, är han som en djävul. Om hans begär för mat, dryck och samlag är starkare än hans tålamod, är han inte bättre än ett djur.

Qatadah sade: "Allah skapade änglarna med förstånd och inga lustar och begär, djur med lustar och begär men utan förstånd, och människan med både förstånd och lustar och begär." Så om en människas förstånd är starkare än hans lustar och begär är han som en ängel, och är hans lustar och begär starkare än hans förstånd är han som ett djur. En liten bebis har bara en önskan för mat då han behöver det, och hans tålamod är som tålamodet av ett djur. Tills dess att han når en ålder där han kan urskilja vad som är vad, har han inget val. När han växer lite och utvecklar en önskan att leka, då kommer hans tålamod med val att utvecklas. Han kommer att veta vad tålamod innebär när hans sexuella begär utvecklas. Samtidigt som hans förstånd utvecklas, men mellan åldern då han kan skilja mellan rätt från fel och åldern vid puberteten, allt han kan se är hans eget intresse i denna värld, och det som kan göra att livet känns bra eller dåligt. Denna syn kommer att begränsas fram tills dess att Allah vägleder honom, då kommer han få en komplett bild (av detta liv) och börja tänka på hans intresse i detta liv och i nästa. Han kommer då att bli uppmärksam till vart olika handlingar leder, och kommer förbereda sig själv för en lång kamp mot hans lustar och begär och hans naturliga dragningar (till detta liv).

Tålamod vid prövning och motgång

Tålamod genom svåra tider kan uppnås genom att:

1. Tänka på belöningen som väntar framför dig. Ju mer du tänker på belöningarna som väntar dig ju lättare blir det att ha tålamod. Hade det inte varit för förväntningen av belöningarna hade inga mål eller syften gällande detta liv eller nästa uppnåtts. Den människliga naturen älskar en omedelbar njutning, men vår förstånd och mognad får oss att tänka på det långsiktiga resultatet, vilket hjälper oss att stärka vår tålamod i att utstå vad vi än möter (av motgång eller prövning) vare sig det finns ett val eller inte.

2. Att förvänta och hoppas på en lättare tid. Detta hopp i sig ger en lättnad.

3. Att tänka på Allahs oräckneliga välsignelser. När vi inser att vi inte kan räkna Allahs välsignelser, blir det lättare för oss att praktisera tålamod i att möta motgången som drabbar en just då det drabbar en, för att det problemet som man har är som en regn droppe jämfört med det vida havet av Allahs välsignelser och Nåd.

4. Att tänka på Allahs gångna välsignelser. Detta kommer att påminna oss om Allahs omsorg och stärka våra hopp och förväntningar om en lättare tid som kommer.

Författare: Ibn Qayyim al-Jawziyyah

Det finns otroligt mycket som kan säga om detta ämne, de lärda i islam skrivit många böcker om just sabr, men det är inte konstigt när man tänker på att belöningen för att ha sabr är oändlig.

Sötman av tålamod känner man inte av förs man verkligen sätts på prov...its a beautiful struggle när man vet vilka belöningar som väntar framför en. Sabr Jameel wa Allahu al musta3an

Vi skall helt visst låta er utstå prövningar genom fruktan, hungersnöd, förlust av egendom och liv och frukten [av ert arbete]. Förkunna för de tålmodiga och uthålliga ett glatt budskap (2:155)

de tålmodiga och uthålliga, de sanningsenliga, de som ödmjukt böjer sig under Hans vilja, de som ger av sitt åt andra och som i den tidiga gryningen ber om Guds förlåtelse för sina synder. (3:17)

Må Allah göra oss alla bland de som har tålamod och uthärdar prövningar och motgång för Hans skull, och må Han skänka oss en plats med Hans rättfärdiga tjänare i Jennah och må Han göra att vi blir bland de som får det ultimata belöningen, att få se Hans Ansikte, Allahoma ameen!

Rabbana aatina fil dunya hasanat wa fil aakhirah hasanat waqina adhaban nar, ameen!

BELÖNINGEN För Att Ägna Sin Tid Till Att Dyrka Allah

När den troendes morgon och kväll fylls med att ägna sig åt att dyrka Allah kommer Allah att hjälpa honom med alla hans behov och hjälpa honom med allt han önskar.

Han kommer även fylla hans hjärta med kärlek till Allah, hans tunga med dhikr(1) och hans kroppsdelar med lydnad till Honom.

Men gällande den vars morgon och kväll är fyllda med att tänka på det världsliga livet så kommer Allah att låta honom själv ta hand om alla sina problem, besvär och lidanden.

Han kommer att ta bort kärleken till Allah från Hans hjärta och ersätta den med kärlek till skapelsen, ta bort dhikr från hans tunga och ersätta den med att tala om skapelsen samt ta bort lydnad till Allah från hans kroppsdelar och ersätta det med att tjäna och lyda skapelsen.

Då jobbar han hårt likt ett djur för att tjäna andra. Alla som vänder sig bort från dyrkan till Allah, lydnad till Honom och kärlek till Honom kommer att utsättas för att dyrka skapelsen, älska och tjäna dem.

Allah, Den Högste, sade: "Den som är blind för Den Nåderikes påminnelser låter Vi få en djävul som ständig följeslagare." (az-Zukhruf:36)

Källa: al-Fawa'id sida 116

Författare: Ibn Qayyim-il-Djawziyyah

1. Dhikr är att minnas Allah med de olika ord och meningar som Allah nämnt i Quranen eller Profeten (sallallahu aleyhi wa salam) nämnt i hans sunnahn.